Djurrättsalliansens grundliga granskning av gödgrisarnas grymma tillvaro har väckt icke ringa uppmärksamhet i veckan som gick. Om detta kan mycket sägas, bl.a. följande:
- Centerparasiten... förlåt... centerpartisten Staffan Danielsson ondgör sig över att Djurrättsaktivisterna "i två år olovligen gått omkring i 100-talet grisstallar vid många hundra besök". Varför denna upprördhet över att de tagit sig in olovandes? Själv smyger jag regelbundet in i grannskapets salonger för att leta efter försenade låneböcker. Ändamålen helgar medlen?
- Grisköttsmotståndarna har väntat i två år med att offentliggöra den upprörande vanskötsel de träffat på. En äkta djurvän hade väl ingript direkt, eller? Varför de väntade? Enligt PR-konsulter i ropet har de skött sig alldeles föredömligt - det fick ju mycket större medialt genomslag på det här sättet! Själv tänker jag de närmaste åren smygfilma misshandel av PR-konsulter - utan att ingripa eller ringa polisen - för att därefter i lämplig period av nyhetstorka offentliggöra hur PR-konsulter systematiskt förföljs och används som övningsmateriel för allehanda våldsverkare.
Med detta sagt, vill jag (utan ironi) betona mitt innerliga stöd för den svenska djurskyddslagstiftningen (vilket även är "knorren" på den ofta jordnära Staffan Danielssons blogginlägg).
Djur ska ha det bra, även om de i slutänden ändar sitt liv i någon av korvens ändar!
Uppdatering:
SvD ledarsida har en fyndig kommentar med anknytning till svineriet bland svinuppfödarna. Läsvärd!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar