Seriös matchmaking

...är något som man kan säga att Ivar Kreuger ägnade sig. Nu är det inte den gamle tändstickskungen detta inlägg ska handla om, utan en annan sorts match making, högaktuellt så här strax efter Alla Chokladaskars Dag: dejting på det s.k. nätet (jodå, "dating" ska tydligen stavas så).

Vadan detta ämnesval? Jag är ju både lyckligt gift och tillräckligt ofta på tjänsteresa för att förstå att uppskatta det! För omväxlings skull var det en reklamsnutt på TV som ledde till inspiration istället för irritation, till nyfikenhet istället för ointresse: Dejtingsajten match.com påstår nämligen att "Varje dag träffar 55 personer sin partner hos oss". Vad menar de med det? Hur går det till? 

Menar de att 55 personer som redan har en partner stöter på sagda partner på deras dejtingsajt? Att 55 stadgade medborgare sitter och smygsurfar på dejtingsajter och till råga på allt upptäcker att deras partner är ute i samma ärende är väl inget att göra reklam för! Eller menar de att 55 individer varje dag träffar en ny partner, och efter att raskt ha dumpat vederbörande, nästa dag återigen träffar en ny?

Jo, jag vet. Det är sannolikt inte så de menar, men vad är alternativet? Om de menar att 55 personer som inte har en partner möter en ny partner, så är det ändå något som inte stämmer; någon av de 55 måste träffa två partners, annars går det ju liksom inte ihop sig. Ska bigami och vänsterprasslande verkligen uppmuntras på bästa sändningstid?!

För att stilla min nyfikenhet gav jag mig "ut" att undersöka fenomenet dejting på nätet närmare. Den kärlekskranke har ingen lätt uppgift, antalet dejtingsajter tycks vara oändligt. Det finns både sådana som är öppna för "alla" och de som är mer specialiserade (även bortsett från sannolikt mer obskyra sajter av typen Sexy women from Baltic countries ready move to Norway), t.ex.:
- 39plus ("dejtingsajten för dig 39plus. Här riskerar du inte att springa på dina barn eller deras vänner"),
- 7Ehimlen ("mötesplatsen för kristna")
- Farmerdating.se ("en mötesplats till alla på landet som söker bekantskap")
- PARSHIP (påstår sig underlätta ditt sökande med "psykologiskt personlighetstest". Vilka andra sorters personlighetstest finns det?)
- EliteDaters (För att bli medlem krävs det att du har högre utbildning, och "din profil" måste dessutom godkännas av sajtens enväldiga jury)

En genomsnittlig svensk kanske reagerar negativt på den sistnämnda sajtens elitistiska människosyn, men även andra sajter lockar med att t.ex. "en majoritet av våra medlemmar är välutbildade". Detta borde antingen innebära att välutbildade är singlar i betydligt större omfattning än "vanligt" folk, eller så är det kanske ett utslag av kontaktannonsens motsvarighet till att dra in magen på badstranden...?

Gemensamt för de flesta är att de påstår sig erbjuda seriös matchmaking eller seriösa singlar. Seriösa singlar erbjuds, således, men ska man tro en studie som publicerats i Journal of Experimental Social Psychology (Volume 45, July 2009) så är kvinnor mer intresserade av män som är upptagna än av singlar. Under den något torra rubriken "The impact of gender and relationship status on mate poaching" presenteras resultatet av ett experiment där två grupper av kvinnor fick titta på ett foto, avporträtterandes en hyfsat stilig karl. För den ena gruppen presenterades mannen som singel medan den andra gruppen fick höra att han redan var i ett förhållande. Hela 90% av de som trodde att mannen ifråga redan var snärjd/stadgad blev romantiskt intresserade av honom, medan endast 59% av de som trodde att han var lovligt byte blev attraherade. Av detta kan man dra slutsatsen att kvinnor föredrar män som visar att de är villiga att binda sig (d.v.s. hellre en allvarligt gift man än en seriös singel).

Puh! Efter denna lilla djupdykning i nätdejtingshavet (det finns förresten en sajt som heter "plenty of fish") kan jag bara konstatera att jag är mera lycklig över att vara lyckligt gift än någonsin!

Anm: Tändsticksasken på bilden finns att köpa för bara 37:- inkl. frakt på MinaDinaDesign.